Svenska
English

Citatet


"O mktiga fer, ge mitt barn i faddergva inte bara sknhet, hlsa och rikedom och allt det dr ni brukar komma stickande med - ge mitt barn lshunger, det ber jag med brinnande hjrta. Jag ville s grna att mitt barn skall f i sin hand nyckeln till det frtrollade landet, dr man kan hmta den sllsammaste av all gldje ..."

Astrid Lindgren

Läs och lyssna


Lsfrmjandelyft fr folkbibliotek 2021-2023

Kulturrdets Regleringsbrev 2021

Ungar och medier 2021
Ungar och medier 2023

Ta reda på mer


Ngra lsprojekt dr Ulla Rnstrm var med och bidrog till framgngen:

Projektet "Kloka Ugglan" var ett samarbete mellan bibliotek och skola i Skrholmen. Utbildning om barns sprkutveckling och frdjupad lsning genom lsgrupper och boksamtal i Lillholmsskolan, k 3.

***
Ett lsande Norden - Bokprat, barnbokskaravaner och lsstafetter.
Nordbok och Ett lsande Norden 2000

En praktiskt anvndbar "handbok" ver fungerande lsfrmjande, med lokala rapporter frn olika hll i Norden. Riktar sig till personer "p fltet", frmst bibliotekarier och lrare.

***
EN BOK T ALLA
Lsprogram fr barn och unga i samarbete mellan skola, bibliotek och bokhandel.

Arkiv


Ls ocks Hard Rain Nr 25, "Boklsningen sviktar" (2007)

 
Hard Rain    Nr 44    20 November 2023
Prata bcker med Ulla
Ulla och hennes kamrater frstod tidigt att man mste ge skolklassernas biblioteksbesk ett trevligt innehll. D bjd man in till bokprat. Att bara visa biblioteket gav inga lsfrmjande vibrationer.
 
Litteraturens och lsningens betydelse fr barns och ungas sprkliga och personliga utveckling kan inte nog betonas. Att frmja lsning krver bde engagemang och kunskaper. Det finns mnga stt att bidra till detta arbete och alla goda krafter tillsammans kan gra storverk. Lrare och bibliotekarier har nyckelroller.

Ulla Rnstrm (1940 - 2023) var en av dessa kunniga och engagerade barnbibliotekarier som p 1970-talet tog det lsfrmjande arbetet till nya niver, alltid med barnens bsta fr gonen.

Ulla och hennes kamrater frstod tidigt att man mste ge skolklassernas biblioteksbesk ett trevligt innehll. D bjd man in till "bokprat". Att bara visa biblioteket gav inga lsfrmjande vibrationer.

Tyngdpunkten i bokprat lg p berttandet och att frmedla personliga lsupplevelser. Bokprat var ocks ett stt att bertta om nya bcker som varken elever eller lrare knde till.

Genom bokpraten kunde 20-25 barn t gngen f en gemensam berttarupplevelse och kvalificerad bokknnedom. Om klassen fick komma 4-5 ggr kunde det ge mycket god effekt. Det hade stor betydelse fr att flera bcker n Harry Potter skulle n ut.


En liten glimt av Ullas eget, flitigt anvnda, bokpratarbibliotek.

Bokpraten lskades av mnga lrare och barn. Bokfrlag och frfattare var inte lika entusiastiska. De hade svrt fr presentationer av andra bcker n sina egna. Bokfrlagen har ofta svrt att frst att det r barnbibliotekarier som r de verkliga experterna p barnlitteratur.
  Bibliotekarierna r ju den yrkesgrupp som faktiskt ser till att barnboksutgivningen blir knd. "Vem vcker annars lslusten om inte barnbibliotekarierna kan eller vill gra det?" undrade Ulla p sitt raka stt.

"Arbetet r s stimulerande att man orkar mer n man tror" skrev Ulla nr hon jobbade p Tenstabiblioteket i Stockholm. "I praktiken blir det 1-2 bokprat i veckan per bibliotekarie. Varje bokprat mste frberedas ordentligt. Man mste kunna bckerna och hela tiden lra sig nya."



I Tensta samarbetade tre bibliotekarier ttt med skolan och alla klasser i k 4 fick vara med. Det visade sig utan tvivel att klassbesk med bokprat var ett utmrkt stt att stimulera barnens lsfrmga och bokintresse. "Om vi kan hjlpa till att ge dem lsgldje s r det en gva som kan vara hela livet."

Men lsinsatser fr barn och ungdomar fr inte vara dagslndor. Det stora problemet har lnge varit att finna former och resurser fr en bestende och kontinuerlig verksamhet fr att vcka lslust och lsgldje.

Barns och ungdomars dagliga lsning strtdk under 2010-talet. r 2012 lste 20% i ldern 13-16 r dagligen bcker och tidningar. r 2020 var siffran nere p 7%. Men var finns de lngtgende insatserna? Nr ska biblioteken f de resurser som behvs?

Svaret: ett nytt nationellt superprojekt! P regeringens uppdrag genomfr Kulturrdet under 2021-2023, med frhllandevis stora resurser, ett lsfrmjandelyft fr personal p de kommunala folkbiblioteken.

"Lyftet" ska bidra till kompetensutveckling inom litteraturfrmedling och lsfrmjande, med ett srskilt fokus p barns och ungas lsning. Inledningsvis handlar det frsts om projekt dr olika kommuner och regioner sker statsbidrag fr utvecklingsarbetet.

Ulla suckar och tergr till att prata bcker med sina glada skolbarn. Kanske sneglar hon litegrann mot den slutredovisning av lsfrmjandelyftet som Kulturdepartementet skall f i mars 2024.