HARDRAIN.NU

Citatet

"All portr�ttering av m�rkare karakt�rer var strikt f�rbjuden. Jag var tvungen att vara optimistisk och livsbejakande, i en tid som f�rnekade livets sj�lva mening genom f�rf�ljelser, tortyr och avr�ttningar."

Hans Fallada i F�ngelsedagboken 5.X.44

Läs och lyssna

Fallada i svensk �vers�ttning -
ett litet urval

Hur ska det g� f�r Pinnebergs?
(Bonnier 1933, Lind & Co 2014)

Adj� - och v�lkommen tillbaka!
(Bonnier 1934)

Barnet som vi v�ntade
(Bonnier 1934)

Varg bland vargar
(Bonnier 1939, Lind & Co 2015)

Hackendahl ger sig aldrig
(Bonnier 1940)

Jag vill ha en annan man
(H�kerbergs 1941)

Ensam i Berlin
(Bonnier 1948, Lind & Co 2012)

Ta reda på mer

Nu v�ntar vi sp�nt p� en svensk �vers�ttning av Der Alpdruck (Mardr�mmen?), Falladas allra sista roman. Den skrevs 1946 direkt efter Nazitysklands sammanbrott och kom ut p� Aufbau Verlag 1947. Den var uppenbarligen r�tt sv�rsm�lt f�r hemmapubliken och f� �vers�ttningar gjordes till andra spr�k. Aufbaus nyutg�va fr�n 2014 vill vi g�rna l�sa p� svenska!

Arkiv

Hard Rain Nr 38 25 januari 2017

Hans Fallada - en sann �vervintrare

F�rtalad och misst�nkliggjord �verlevde den tyske f�rfattaren Hans Fallada Nazitysklands terror. Med en ny och fullst�ndig utg�va av "Jeder stirbt f�r sich allein" (Ensam i Berlin) fr�n 1947 har han postumt gjort en bejublad comeback.

Men hur s�g man p� Fallada i Sverige under nazi�ren. Inledningsvis alltj�mt som en stor och l�sv�rd f�rfattare. Det stora genombrottet 1932 med "Kleiner Mann - was nun?" (Hur ska det g� f�r Pinneberg?) bef�ste hans popularitet. Men framg�ngen kom ju ocks� olyckligtvis att sammanfalla med nazisternas �vertagande av makten 1933.

Fallada hade genom �ren stora personliga problem. Tidiga f�ngelsevistelser och fortsatta drogproblem f�rm�rkade hans vardag, men gav honom ocks� en unik inblick i skilda milj�er. Han hanterade sin situation genom ett h�gt arbetstempo och skrev en eller tv� b�cker om �ret, om �n under allt sv�rare politiska f�rh�llanden.

I "Wer einmal aus dem Blechnapf frisst" (Adj� - och v�lkommen tillbaka, 1934) tecknar Fallada ett lysande portr�tt av Willi Kufalt, den lille mannen som bara vill g�ra r�tt f�r sig, men genom omst�ndigheterna tvingas knacka p� f�ngelseporten igen.

Hos Fallada, skriver Anders �sterling (SvD 31/3 1934), f�r man "starkare �n hos n�gon annan, en p�litlig k�nsla av att just s� verkar systemet, just s�dan �r atmosf�ren. Han �r den sanne realisten; han �r helt enkelt of�rm�gen att ljuga om vad han ser och vet."

N�sta roman "Wir hatten mal ein Kind" (1934) �r en enormt omfattande "hembygdsroman". Sp�nnande och inneh�llsrik, sv�r att l�gga ifr�n sig.

I sin recension av "Barnet som vi v�ntade" (SvD 2/2 1935) noterar Anders �sterling inledningsvis att "den nazistiska staten icke skyr n�gra anstr�ngningar f�r att ingripa, reglera och organisera" p� litteraturomr�det. Men �n s� l�nge st�mmer inte "emigranternas framst�llning av hemmalitteraturens usla tillst�nd" med verkligheten. Falladas nya roman �r ett bevis p� motsatsen.

I den postumt utgivna "In meinem fremden Land - Gef�ngnistagebuch 1944" (I mitt fr�mmande land - F�ngelsedagboken 1944) kl�r han av makthavarna med sin bitande realism. Han beskriver hur om�jligt det blev f�r en f�rfattare att f� �gna sig �t sitt arbete. Han tyckte sj�lv att han inte hade skrivit n�got av v�rde efter "Varg bland vargar" (1937) och att han hade g�tt ned sig i underh�llningslitteraturen.

Men det st�mmer inte alls. Fallada "�vervintrar" med humor och fantasi i bagaget och skriver en rad roliga och underh�llande romaner. Bland dessa �r "Der ungeliebte Mann" fr�n 1940 (Jag vill ha en annnan man, 1941) en riktig p�rla. Hans portr�tt av de tre kvinnorna �r suver�nt pricks�kra och hans "s�gning" av n�gra av karlarna utan pardon.

F�r den som bara l�st "Pinneberg" och "Wolf" visar det sig allts� mycket givande att gr�va lite djupare. Hans romaner fortsatte att ges ut i Sverige, skickligt �versatta av Knut Stubbendorff, och de recenserades av giganter som Anders �sterling. De �r i h�gsta grad l�sv�rda �n idag.

Fallada hade mycket liten f�rst�else f�r emigranternas kritik av "dem som stannade hemma". I F�ngelsedagboken rasar han mot dessa "idioter utomlands, de sitter bekv�mt och i s�kerhet och st�mplar oss som opportunister, som nazisternas mutkolvar - de kritiserar v�r svaghet, v�r passivitet, v�r bristande motst�ndskraft! Men det �r vi som har uth�rdat detta, inte de, vi har utf�rt v�rt arbete, brukat v�r �ker, uppfostrat v�ra barn, med st�ndig fara f�r livet ..."