Svenska
English

Citatet


"Till skillnad frn landskap och portrtt, och till skillnad ocks frn olika former av abstrakt bildskapande, erbjuder stillebenet inga mjligheter till flykt frn de grundlggande konstnrliga problemstllningarna. Det r svrt att gra en bra historia av ett stilleben, och det lmpar sig heller inte grna som uttrycksmedel fr redovisning av knslolgen. Det r kort uttryckt en konstform som inte r beroende av vad man mlar, utan hur man mlar."
Staffan Norus i boken om Gunnar Hllander

Läs och lyssna


Gunnar Hllander
Text: Staffan Norus
Utgivare: MoDo Konstklubb 1993
(ISBN 91-630-2251-6)

Ta reda på mer


Konsttidningen Volym
www.volym.info
Recension av retrospektiv utstllning 2003 i Rdhusets konsthall,
rnskldsvik.

I Moderna museets samlingar finns
Bl burk, 1965
Inventarienummer NM 5926

Arkiv


Andra kulturartiklar i Hard Rain:
Lars Gullin och Gerry Mulligan (nr 1), Stiftelsen Boken i Sverige och lsprojektet "En bok t alla" (nr 2), Jimmy Carter, Noam Chomsky och Harold Pinter (nr. 6), John Lennon och Ulf Dageby (nr. 8), Nordiska barnbcker (nr. 9).

 
Hard Rain    Nr 10    14 januari 2006
Gunnar Hllander - Norrlandsmstare med stilleben
Konstnren Gunnar Hllander var en ovanlig Norrlandskonstnr. Med djupa kunskaper i konsthistorien och hngivet arbete blev han en av vrt lands bsta stillebenmlare.
 
Konstnren Gunnar Hllander (1915-1980) fick aldrig knna riktig uppskattning frn sin omgivning. Frn de allra frsta konstnrsren p 1930-talet och inte minst genom det svra 1960-talet arbetade han hrt fr att utveckla sitt mleri. Med djupa kunskaper i konsthistorien bemdade han sig stndigt om att anvnda det han lrt sig fr att bli bttre. Han blev ocks mycket riktigt en av vra bsta stillebenmlare.

Staffan Norus' bok om Gunnar Hllander, utgiven 1993 av MoDo Konstklubb, r det bsta som skrivits om konstnren. Det r fascinerande att lsa om den totala hngivenhet och ltt absurda envishet som konstnren visar upp fr att utveckla sin konst till nya niver. Boken r ocks en personligt skriven levnadsteckning ver en geners och spnnande mnniska.

Gunnar Hllander fddes i rnskldsvik, son till en fiskhandlare, och han blev staden trogen livet ut. Det konstnrliga intresset och behovet att uttrycka sig med penna och pensel kom tidigt. Den unge Hllander tog alla tillfllen i akt. Om detta vittnar hans ivriga samtal som 20-ring med konstnren Viktor Holmlund, nr denne rkade passera fiskaffren i hamnen p vg ut till sommarnjet.

Mleriet tog ver p allvar mot slutet av 1930-talet. Konstintresset var stort i vik och Hllander deltog aktivt i konstlivet. Han hade ingen formell utbildning, men utvecklades snabbt genom intensiva studier p egen hand. Sin hett eftertraktade plats p Otte Sklds mlarskola i Stockholm fick han lmna 1941 innan han knappt hade brjat. Sedan fadern hastigt avlidit tvingades han terg till fiskhandeln fr att frsrja familjen.

  Samtidigt mlar han ofrtrutet vidare. Han lmnar snart den traditionella Norrlandskonsten och ger sig i kast med stillebenmleriet. De konstfull ramarna tillverkar han sjlv. Ibland gr han uppehll fr att testa andra influenser, men han kommer stndigt tillbaka till sina stilleben. De ekonomiska frutsttningarna r knappa men ett stipendium frn rnskldsviks konstfrening 1950 leder honom till Paris, Madrid och Lissabon. Dr fick han studera "originalen" och strktes i sin konstnrliga uppfattning.

Med konstnrer p hemmaplan ville han frsts diskutera sina nya lrdomar. Hans stt att kritisera och debattera gick inte hem hos mlarkamraterna. Han mttes av ett fenomen som r alltfr vanligt. Somliga kallar det Jantelagen, andra skulle tala om mobbning. Hllander blev rtt isolerad och ordentligt besviken p sin omgivning. Till detta bidrog skert ocks knslan av att offentliga konstuppdrag och inkp alltid gick honom frbi. Enskilda konstlskare i staden gav honom dock sitt std.



Hllander fortsatte att brottas med stillebenmleriet. Hr fanns inga genvgar, det gllde att ta sig igenom svrigheterna. Norus skriver att konstnren sjlv ansg att han "genom sitt experimenterande under 1960-talet vervunnit sina tidigare svrigheter i formellt hnseende". Frn 1970 blev bildskapandet ocks mer fritt och lekfullt.

Fr den som haft frmnen att f flja konstnrens utveckling i tv decennier frn mitten av 1940-talet och framt r det ocks verraskande att popmusiken blev en s stark inspirationsklla fr honom. Man kan undra vilka vgar Hllanders mleri skulle ha tagit om inte bara Beatles utan ocks Bob Dylan ftt pverka den konstnrliga rytmknslan.

Gunnar Hllanders konstnrskap frtjnar stor uppmrksamhet. Missa inte hans tavlor nr tillflle bjuds!

Thomas Rnstrm