HARDRAIN.NU

Citatet

"Till skillnad fr�n landskap och portr�tt, och till skillnad ocks� fr�n olika former av abstrakt bildskapande, erbjuder stillebenet inga m�jligheter till flykt fr�n de grundl�ggande konstn�rliga problemst�llningarna. Det �r sv�rt att g�ra en bra historia av ett stilleben, och det l�mpar sig heller inte g�rna som uttrycksmedel f�r redovisning av k�nslol�gen. Det �r kort uttryckt en konstform som inte �r beroende av vad man m�lar, utan hur man m�lar."
Staffan Nor�us i boken om Gunnar H�llander

Läs och lyssna

Gunnar H�llander
Text: Staffan Nor�us
Utgivare: MoDo Konstklubb 1993
(ISBN 91-630-2251-6)

Ta reda på mer

Konsttidningen Volym
www.volym.info
Recension av retrospektiv utst�llning 2003 i R�dhusets konsthall,
�rnsk�ldsvik.

I Moderna museets samlingar finns
Bl� burk, 1965
Inventarienummer NM 5926

Arkiv

Andra kulturartiklar i Hard Rain:
Lars Gullin och Gerry Mulligan (nr 1), Stiftelsen Boken i Sverige och l�sprojektet "En bok �t alla" (nr 2), Jimmy Carter, Noam Chomsky och Harold Pinter (nr. 6), John Lennon och Ulf Dageby (nr. 8), Nordiska barnb�cker (nr. 9).

Hard Rain Nr 10 14 januari 2006

Gunnar H�llander - Norrlandsm�stare med stilleben

Konstn�ren Gunnar H�llander var en ovanlig Norrlandskonstn�r. Med djupa kunskaper i konsthistorien och h�ngivet arbete blev han en av v�rt lands b�sta stillebenm�lare.

Konstn�ren Gunnar H�llander (1915-1980) fick aldrig k�nna riktig uppskattning fr�n sin omgivning. Fr�n de allra f�rsta konstn�rs�ren p� 1930-talet och inte minst genom det sv�ra 1960-talet arbetade han h�rt f�r att utveckla sitt m�leri. Med djupa kunskaper i konsthistorien bem�dade han sig st�ndigt om att anv�nda det han l�rt sig f�r att bli b�ttre. Han blev ocks� mycket riktigt en av v�ra b�sta stillebenm�lare.

Staffan Nor�us' bok om Gunnar H�llander, utgiven 1993 av MoDo Konstklubb, �r det b�sta som skrivits om konstn�ren. Det �r fascinerande att l�sa om den totala h�ngivenhet och l�tt absurda envishet som konstn�ren visar upp f�r att utveckla sin konst till nya niv�er. Boken �r ocks� en personligt skriven levnadsteckning �ver en gener�s och sp�nnande m�nniska.

Gunnar H�llander f�ddes i �rnsk�ldsvik, son till en fiskhandlare, och han blev staden trogen livet ut. Det konstn�rliga intresset och behovet att uttrycka sig med penna och pensel kom tidigt. Den unge H�llander tog alla tillf�llen i akt. Om detta vittnar hans ivriga samtal som 20-�ring med konstn�ren Viktor Holmlund, n�r denne r�kade passera fiskaff�ren i hamnen p� v�g ut till sommarn�jet.

M�leriet tog �ver p� allvar mot slutet av 1930-talet. Konstintresset var stort i �vik och H�llander deltog aktivt i konstlivet. Han hade ingen formell utbildning, men utvecklades snabbt genom intensiva studier p� egen hand. Sin hett eftertraktade plats p� Otte Sk�lds m�larskola i Stockholm fick han l�mna 1941 innan han knappt hade b�rjat. Sedan fadern hastigt avlidit tvingades han �terg� till fiskhandeln f�r att f�rs�rja familjen.

Samtidigt m�lar han of�rtrutet vidare. Han l�mnar snart den traditionella Norrlandskonsten och ger sig i kast med stillebenm�leriet. De konstfull ramarna tillverkar han sj�lv. Ibland g�r han uppeh�ll f�r att testa andra influenser, men han kommer st�ndigt tillbaka till sina stilleben. De ekonomiska f�ruts�ttningarna �r knappa men ett stipendium fr�n �rnsk�ldsviks konstf�rening 1950 leder honom till Paris, Madrid och Lissabon. D�r fick han studera "originalen" och st�rktes i sin konstn�rliga uppfattning.

Med konstn�rer p� hemmaplan ville han f�rst�s diskutera sina nya l�rdomar. Hans s�tt att kritisera och debattera gick inte hem hos m�larkamraterna. Han m�ttes av ett fenomen som �r alltf�r vanligt. Somliga kallar det Jantelagen, andra skulle tala om mobbning. H�llander blev r�tt isolerad och ordentligt besviken p� sin omgivning. Till detta bidrog s�kert ocks� k�nslan av att offentliga konstuppdrag och ink�p alltid gick honom f�rbi. Enskilda konst�lskare i staden gav honom dock sitt st�d.

H�llander fortsatte att brottas med stillebenm�leriet. H�r fanns inga genv�gar, det g�llde att ta sig igenom sv�righeterna. Nor�us skriver att konstn�ren sj�lv ans�g att han "genom sitt experimenterande under 1960-talet �vervunnit sina tidigare sv�righeter i formellt h�nseende". Fr�n 1970 blev bildskapandet ocks� mer fritt och lekfullt.

F�r den som haft f�rm�nen att f� f�lja konstn�rens utveckling i tv� decennier fr�n mitten av 1940-talet och fram�t �r det ocks� �verraskande att popmusiken blev en s� stark inspirationsk�lla f�r honom. Man kan undra vilka v�gar H�llanders m�leri skulle ha tagit om inte bara Beatles utan ocks� Bob Dylan f�tt p�verka den konstn�rliga rytmk�nslan.

Gunnar H�llanders konstn�rskap f�rtj�nar stor uppm�rksamhet. Missa inte hans tavlor n�r tillf�lle bjuds!

Thomas R�nstr�m