Svenska
English

Citatet


"Läsning - det bästa sättet att lära sig"
Aleksander Pusjkin

Läs och lyssna


Allt färre män läser böcker
Pressmeddelande från SCB
2007-02-07

Ta reda på mer


Läsfrämjande är ett lagarbete
ur Bokpriskommissionens fjärde delrapport, SOU 2004:9

EN BOK ÅT ALLA
Läsprogram för barn och unga i samarbete mellan skola, bibliotek och bokhandel. Över 30 000 skolelever från hela landet har fått välja sin egen önskebok vid klassbesök i den lokala bokhandeln.

Arkiv
 
Hard Rain    Nr 25    12 februari 2007
Bokläsningen sviktar
SCBs lässtatistik måste tas på allvar. Det är i skolan man lägger grunden för en verksamhet som kan ge alla barn och ungdomar en bestående läsglädje. Där kan vi bryta den nedåtgående lästrenden.
 
Varje vecka ägnar sig 2,6 miljoner vuxna svenskar åt bokläsning. Å andra sidan är det 1,6 miljoner, nästan var fjärde vuxen, som aldrig öppnar en bok. Detta kan man utläsa av Statistiska centralbyråns undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden (SCB/ULF).

SCBs statistik är unik. I snart 30 år har ett slumpmässigt urval om ca 7 000 personer 16-84 år fått svara på intervjufrågan ”Har du under de senaste 12 månaderna på din fritid läst böcker?” Svarsalternativen har varit ”JA, i stort sett varje vecka”, JA, då och då” samt ”NEJ aldrig”. I det material som SCB nu publicerar kan vi följa bokläsningens omfattning ända sedan början av 1980-talet.

Det visar sig med all tydlighet att allt färre vuxna läser böcker och att det är männen som står för nedgången. 22,0 procent av männen och 16,2 procent av kvinnorna i åldrarna 16-84 år läste inte böcker i början av 1980-talet. 20 år senare svarar så många som 30,9 procent av männen, men bara 15,3 procent av kvinnorna, att de aldrig läser böcker.

Åldersgruppen omfattar 7 036 000 personer, jämnt fördelade på kvinnor och män. Av dem öppnar 540 000 kvinnor och 1 080 000 män aldrig en bok. Det är stora tal och en häpnadsväckande förskjutning i läsintresse mellan könen.



Barns och ungdomars minskade bokläsning har tidigare uppmärksammats (bl.a. av Barnbarometern 2002/2003 och Kulturbarometern 2002). SCBs nya statistik förstärker allvaret i de tidigare signalerna. Nedgången i bokläsandet visar sig nu också bland unga vuxna, 16-24 år.

  Antalet unga män som läser böcker varje vecka har minskat med 34 procent under perioden 1982-2005. Bland kvinnorna är nedgången under samma tid anmärkningsvärt höga 26 procent. Av en miljon unga vuxna läser var fjärde aldrig böcker. För 20 år sedan var det bara var åttonde i den yngsta åldersgruppen som inte befattade sig med böcker.

SCBs utmärkta presentation ger också besked om effekterna av sänkningen av bokmomsen den 1 januari 2002. Vid mätningarna 2003, ett år efter bokmomssänkningen, har det regelbundna läsandet ökat. Effekten är tillfällig, 2004-2005 redovisas återigen fallande siffror.

Tittar man närmare i tabellerna finner man att det är de redan läsvana som läst ännu mera, säkert uppmuntrade av att böckerna blivit billigare. Effekten är särskilt tydlig bland äldre kvinnor, en traditionellt stark läsargrupp.

Signalerna från SCBs välfärdsstatistik måste tas på allvar. Nu räcker det inte längre med lässtimulans för dem som redan läser. Mer måste göras för att nå längre.

Det är i skolan man lägger grunden för en verksamhet som kan ge alla barn och ungdomar en bestående läsglädje. Där kan vi bryta den nedåtgående lästrenden. Samarbetet mellan skola och bibliotek kommer naturligt i fokus. Lärare och bibliotekarier står närmast för att göra klassens alla barn både läskunniga och läsglada, men de måste få resurser och stöd för sitt arbete.

Att främja läsning kräver engagemang och kunskaper, men också ekonomiska satsningar från stat, kommun, myndigheter och organisationer. I den andan har Stiftelsen Boken i Sverige och landets bokhandlare under tio års tid ”gått rakt in i klassrummen” med läsprogrammet EN BOK ÅT ALLA. Det finns utrymme för flera liknande insatser om läskurvorna skall kunna vändas uppåt igen.