Svenska
English

Citatet


Kulturutredningens huvudbetnkande kan beskrivas som en organisatorisk extreme makeover med stora konstnrliga och ideologiska konsekvenser som utredningen tassar runt.

sa Lindeborg, Aftonbladet 2009-02-13

Läs och lyssna


Ett illa skrivet och illa tnkt hastverk
Magnus Eriksson, DN 2009-02-17

Ta reda på mer


1. Litteraturutredningen (L 68)
(SOU 1974:5 Boken)

Prop. 1975:20 Statlig kulturpolitik 2, bet. 1975:KrU12, rskr. 1975:201

2. 1982 rs bokutredning
(SOU 1984:30 LS MERA!)

Prop.1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek

3. Boken och kulturtidskriften
(SOU 1997:141 Boken i tiden)

Prop.1997/98:86 Litteraturen och lsandet

4. Kulturutredningen (SOU 2009:16)
Del 1 Grundanalys
Del 2 Frnyelseprogram
Del 3 Kulturpolitikens arkitektur

Arkiv
 
Hard Rain    Nr 36    18 februari 2009
Kulturutredarens beltna leende
Det statliga litteraturstdet ska stpas om ordentligt. Det har funnits vldigt lnge sger kulturutredningens sekreterare Keith Wikander. Som om det skulle vara ngon frklaring.
 
Kulturutredningen har lagt fram sina frslag. De kommer samtidigt som desdigra brnder hrjar i Australien. Utredarnas framfart har mycket gemensamt med dessa katastrofer. Kulturverksamheter, bidragssystem och myndigheter har jmnats med marken. Nstan ingenting av allt som byggts upp under decennier av tankemda och engagemang har sparats, det mesta r skvlat. Om nu utredningsfrslagen blir verklighet, frsts!

Vi tar ett exempel, ett mycket symbolladdat sdant. Det statliga litteraturstdet ska gras om. Vid bedmning av anskningar ska hnsyn tas till det enskilda projektets ekonomiska stdbehov. Samtidigt ska bedmningen utg frn dels litterr kvalitet, dels kulturpolitisk prioritering. Luddigt formulerat, minst sagt. Hr behvs kvalificerad tolkhjlp.

Varfr vill ni ndra litteraturstdet? Det r kulturutredningens sekreterare, Keith Wikander, som fr frgan i TV1 (Kulturnyheterna 090213). Svaret r direkt hpnadsvckande.



Det har funnits vldigt lnge. Det har funnits sen 1974. D infrdes det som en fljd av den frlagskris som d rdde, fr att sttta upp frlagen. Sen har det blivit kvar. Vi vet idag inte vilka effekter vi fr om det tas bort eller ndras eller ges ut med andra regler. Det enda sttet att f reda p det r ju att prva vad som hnder.

Han sitter dr och smilar rakt in i kameran. Men historielsheten, okunskapen och arrogansen kan han inte skratta bort. Trkigt nog verkar Wikanders attityd vara representativ fr utredningens insatser och frslag ver hela det kulturpolitiska fltet.

  Litteraturstdet modell 1975 var aldrig avsett som ett std till frlagsverksamhet. Stdet skulle tillfrskra den enskilde medborgaren en bred och kvalitativt vrdefull bokutgivning oberoende av konjunkturerna. Det har fungerat vl.

Stdet har inte bara blivit kvar. Under 30 rs tid har litteraturstdet utretts och utvrderats med mycket korta intervaller samtidigt som grundprinciperna i stort sett frblivit ofrndrade. De stora bokutredningarna 1982 och 1996 (se faktaruta) har samstmmigt bekrftat att de frvntningar som stlldes vid reformens tillkomst har infriats. Stdet har blivit en integrerad och viktig del i en genomtnkt satsning fr litteratur och lsning.



Hur ska man d lsa den freslagna ekonomiska behovsprvningen?
Wikander viker undan:
Nu har ju inte vi valt att lgga frslag om det i detalj. Det verlter vi till fortsatt utredningsarbete. Den generella tanken vi har r att man har ett samlat std fr litteratur- och biblioteksfrgor

Och den kulturpolitiska prioriteringen?
Den lser Wikander galant:
Den kulturpolitiska prioriteringen r ju naturligtvis ingenting annat n att man ska f ut s mycket god litteratur som man faktiskt nnsin kan.

I stllet fr att lsa angelgna problem i gammal god utredartradition ger sig utredningen p ett vl fungerande bidragssystem, slaktar grundprinciperna utan att tnka ut ngot nytt. Vem ska plocka upp skrvorna av litteraturstdet efter utredningens framfart?