HARDRAIN.NU

Citatet

�Kulturutredningens huvudbet�nkande kan beskrivas som en organisatorisk extreme makeover med stora konstn�rliga och ideologiska konsekvenser � som utredningen tassar runt.�

�sa Lindeborg, Aftonbladet 2009-02-13

Läs och lyssna

Ett illa skrivet och illa t�nkt hastverk
Magnus Eriksson, DN 2009-02-17

Ta reda på mer

1. Litteraturutredningen (L 68)
(SOU 1974:5 Boken)

Prop. 1975:20 Statlig kulturpolitik 2, bet. 1975:KrU12, rskr. 1975:201

2. 1982 �rs bokutredning
(SOU 1984:30 L�S MERA!)

Prop.1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek

3. Boken och kulturtidskriften
(SOU 1997:141 Boken i tiden)

Prop.1997/98:86 Litteraturen och l�sandet

4. Kulturutredningen (SOU 2009:16)
Del 1 � Grundanalys
Del 2 � F�rnyelseprogram
Del 3 � Kulturpolitikens arkitektur

Arkiv

Hard Rain Nr 36 18 februari 2009

Kulturutredarens bel�tna leende

Det statliga litteraturst�det ska st�pas om ordentligt. �Det har funnits v�ldigt l�nge� s�ger kulturutredningens sekreterare Keith Wikander. Som om det skulle vara n�gon f�rklaring.

Kulturutredningen har lagt fram sina f�rslag. De kommer samtidigt som �desdigra br�nder h�rjar i Australien. Utredarnas framfart har mycket gemensamt med dessa katastrofer. Kulturverksamheter, bidragssystem och myndigheter har �j�mnats med marken�. N�stan ingenting av allt som byggts upp under decennier av tankem�da och engagemang har sparats, det mesta �r sk�vlat. Om nu utredningsf�rslagen blir verklighet, f�rst�s!

Vi tar ett exempel, ett mycket symbolladdat s�dant. Det statliga litteraturst�det ska �g�ras om�. Vid bed�mning av ans�kningar ska h�nsyn tas till �det enskilda projektets ekonomiska st�dbehov�. Samtidigt ska bed�mningen utg� fr�n �dels litter�r kvalitet, dels kulturpolitisk prioritering�. Luddigt formulerat, minst sagt. H�r beh�vs kvalificerad tolkhj�lp.

�Varf�r vill ni �ndra litteraturst�det?� Det �r kulturutredningens sekreterare, Keith Wikander, som f�r fr�gan i TV1 (Kulturnyheterna 090213). Svaret �r direkt h�pnadsv�ckande.

�Det har funnits v�ldigt l�nge. Det har funnits sen 1974. D� inf�rdes det som en f�ljd av den f�rlagskris som d� r�dde, f�r att st�tta upp f�rlagen. Sen har det blivit kvar. Vi vet idag inte vilka effekter vi f�r om det tas bort eller �ndras eller ges ut med andra regler. Det enda s�ttet att f� reda p� det �r ju att pr�va vad som h�nder.�

Han sitter d�r och smilar rakt in i kameran. Men historiel�sheten, okunskapen och arrogansen kan han inte skratta bort. Tr�kigt nog verkar Wikanders attityd vara representativ f�r utredningens insatser och f�rslag �ver hela det kulturpolitiska f�ltet.

Litteraturst�det modell 1975 var aldrig avsett som ett st�d till f�rlagsverksamhet. St�det skulle tillf�rs�kra den enskilde medborgaren en bred och kvalitativt v�rdefull bokutgivning oberoende av konjunkturerna. Det har fungerat v�l.

St�det har inte bara �blivit kvar�. Under 30 �rs tid har litteraturst�det utretts och utv�rderats med mycket korta intervaller samtidigt som grundprinciperna i stort sett f�rblivit of�r�ndrade. De stora bokutredningarna 1982 och 1996 (se faktaruta) har samst�mmigt bekr�ftat att de f�rv�ntningar som st�lldes vid reformens tillkomst har infriats. St�det har blivit en integrerad och viktig del i en genomt�nkt satsning f�r litteratur och l�sning.

Hur ska man d� l�sa den f�reslagna ekonomiska behovspr�vningen?
Wikander viker undan:
�Nu har ju inte vi valt att l�gga f�rslag om det i detalj. Det �verl�ter vi till fortsatt utredningsarbete. Den generella tanken vi har �r att man har ett samlat st�d f�r litteratur- och biblioteksfr�gor��

Och den kulturpolitiska prioriteringen?
Den l�ser Wikander galant:
�Den kulturpolitiska prioriteringen �r ju naturligtvis ingenting annat �n att man ska f� ut s� mycket god litteratur som man faktiskt n�nsin kan.�

I st�llet f�r att l�sa angel�gna problem � i gammal god utredartradition � ger sig utredningen p� ett v�l fungerande bidragssystem, slaktar grundprinciperna utan att t�nka ut n�got nytt. Vem ska plocka upp sk�rvorna av litteraturst�det efter utredningens framfart?