Svenska
English

Citatet


”Utveckling är inte mitt primära mål. Förmågan att projicera ständigt skiftande känslor eller stämningar, plus rytmisk frihet, betyder mycket mer för mig”

Richard Twardzik (till Russ Freeman)

Läs och lyssna


Serge Chaloff, The Fable of Mabel
Boston, 3 September 1954, Storyville EP 426

Russ Freeman/Richard Twardzik, Trio
Hackensack, NJ, 27 October 1954, Pacific Jazz 1212

A crutch for the crab


Ta reda på mer


Jack Chambers, "Bouncin' with Bartok
The incomplete works of Richard Twardzik"
The Mercury Press 2008

Arkiv
 
Hard Rain    Nr 37    26 augusti 2013
Richard Twardzik och The Fable of Mabel
Ibland krävs en bra biografi för att man verkligen ska förstå sig på ett konstnärligt geni. Jack Chambers' magnum opus om Richard Twardziks liv och musik är en sådan bok.
 

I "Bouncin' with Bartok - The Incomplete Works of Richard Twardzik" målar Jack Chambers upp den fascinerande och sorgliga berättelsen om en brilljant ung jazzpianist. Biografin leder Twardziks beundrare åtskilliga steg mot en bättre förståelse för hans mästerskap.

Richard Twardzik föddes i Boston den 30 april 1931. Han började spela piano vid nio års ålder. En av hans lärare var Serge Chaloff's mor, Margaret, vilket öppnade dörren till jazzen. Han arbetade med Charlie Parker, Serge Chaloff, Charlie Mariano och Herb Pomeroy, samtidigt som han med stort intresse studerade konsertpianister som Walter Gieseking and Wladimir Horowitz. Hans eget pianokoncept var verkligen mycket speciellt.



Genom åren har det dykt upp rätt få inspelningar med Twardzik. En har en alldeles speciell lyster, en komposition i en helt egen klass: The Fable of Mabel. Serge Chaloff stod som bandledare, den 3 september 1954 i Boston. I gruppen fanns också Herb Pomeroy och Charlie Mariano. Men Twardzik stack ut ordentligt som den som hade gjort titelmelodin.

Chambers ger The Fable of Mabel ett eget kapitel (ss. 187-197) - synnerligen läsvärt. Twardzik skrev uppenbarligen en slags programförklaring för sitt verk i tre satser: New Orleans, Classical och Not Too Sad an Ending. Inspelningen är bara fyra minuter och tjugo sekunder. Chambers säger med rätta att med ett senare LP-format hade verket blivit minst dubbelt så långt.

 
Karriären blev kort. Twardzik fick aldrig vara med om utgivningen av sin första platta som ledare. Det handlar alltså om den mytomspunna Pacific Jazz PJ-1212, Russ Freeman /Richard Twardzik, Trio (utkom 1956). Twardziks musik, sex spår, blev en sida på skivan. Russ Freeman, med Joe Mondragon och Shelly Manne, fyller upp den andra sidan.



Inspelningen ägde rum i Rudy van Gelder's studio i Hackensack, New Jersey den 27 oktober 1954. I Twardziks trio ingår Carson Smith, bas och Peter Littman, trummor. Skivan innehåller tre original av Twardzik och tre "standardlåtar". "Albuquerque social swim" och Yellow tango" fullkomligen sprakar av "rytmisk frihet". Russ Freeman har också berättat att idén till "A Crutch for the Crab" fick Twardzik när han betraktade den polske pianisten Jan Smeterlin, vars händer "kilade över tangenterna på ett krabblikt sätt ".

1955 var det dags för Twardziks första och sista Europaturné. Som medlem av Chet Bakers kvartett nådde han Frankrike den 15 september. Under 36 dagar spelade Twardzik och de andra "minst 18 konserter och klubbspelningar och två skivinspelningar, på 18 olika ställen i 15 städer i sex länder." (Chambers s. 246).

Den sista kända inspelningen är med Chet Baker och den hyllade svenske barytonsaxofonisten Lars Gullin i Stuttgart den 15 oktober 1955. Med ett underbart framförande av "Loverman" tar Richard Twardzik farväl. Sex dagar senare finner man honom död i Paris.