|
Svenska |
English |
|
Citatet
"O mäktiga féer, ge mitt barn i faddergåva inte bara skönhet, hälsa och rikedom och allt det där ni brukar komma stickande med - ge mitt barn läshunger, det ber jag med brinnande hjärta. Jag ville så gärna att mitt barn skall få i sin hand nyckeln till det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje ..."
Astrid Lindgren
|
Läs och lyssna
Läsfrämjandelyft för folkbibliotek 2021-2023
Kulturrådets Regleringsbrev 2021
Ungar och medier 2021
Ungar och medier 2023
|
Ta reda på mer
Några läsprojekt där Ulla Rönström var med och bidrog till framgången:
Projektet "Kloka Ugglan" var ett samarbete mellan bibliotek och skola i Skärholmen. Utbildning om barns språkutveckling och fördjupad läsning genom läsgrupper och boksamtal i Lillholmsskolan, åk 3.
***
Ett läsande Norden - Bokprat, barnbokskaravaner och lässtafetter. Nordbok och Ett läsande Norden 2000
En praktiskt användbar "handbok" över fungerande läsfrämjande, med lokala rapporter från olika håll i Norden. Riktar sig till personer "på fältet", främst bibliotekarier och lärare.
***
EN BOK ÅT ALLA
Läsprogram för barn och unga i samarbete mellan skola, bibliotek och bokhandel.
|
Arkiv |
Läs också Hard Rain Nr 25, "Bokläsningen sviktar" (2007)
|
|
|
Hard Rain Nr 44 20 November 2023 |
Prata böcker med Ulla |
Ulla och hennes kamrater förstod tidigt att man måste ge skolklassernas biblioteksbesök ett trevligt innehåll. Då bjöd man in till bokprat. Att bara visa biblioteket gav inga läsfrämjande vibrationer. |
|
Litteraturens och läsningens betydelse för barns och ungas språkliga och personliga utveckling kan inte nog betonas. Att främja läsning kräver både engagemang och kunskaper. Det finns många sätt att bidra till detta arbete och alla goda krafter tillsammans kan göra storverk. Lärare och bibliotekarier har nyckelroller.
Ulla Rönström (1940 - 2023) var en av dessa kunniga och engagerade barnbibliotekarier som på 1970-talet tog det läsfrämjande arbetet till nya nivåer, alltid med barnens bästa för ögonen.
Ulla och hennes kamrater förstod tidigt att man måste ge skolklassernas biblioteksbesök ett trevligt innehåll. Då bjöd man in till "bokprat". Att bara visa biblioteket gav inga läsfrämjande vibrationer.
Tyngdpunkten i bokprat låg på berättandet och att förmedla personliga läsupplevelser. Bokprat var också ett sätt att berätta om nya böcker som varken elever eller lärare kände till.
Genom bokpraten kunde 20-25 barn åt gången få en gemensam berättarupplevelse och kvalificerad bokkännedom. Om klassen fick komma 4-5 ggr kunde det ge mycket god effekt. Det hade stor betydelse för att flera böcker än Harry Potter skulle nå ut.
En liten glimt av Ullas eget, flitigt använda, bokpratarbibliotek.
Bokpraten älskades av många lärare och barn. Bokförlag och författare var inte lika entusiastiska. De hade svårt för presentationer av andra böcker än sina egna. Bokförlagen har ofta svårt att förstå att det är barnbibliotekarier som är de verkliga experterna på barnlitteratur.
|
|
Bibliotekarierna är ju den yrkesgrupp som faktiskt ser till att barnboksutgivningen blir känd. "Vem väcker annars läslusten om inte barnbibliotekarierna kan eller vill göra det?" undrade Ulla på sitt raka sätt.
"Arbetet är så stimulerande att man orkar mer än man tror" skrev Ulla när hon jobbade på Tenstabiblioteket i Stockholm. "I praktiken blir det 1-2 bokprat i veckan per bibliotekarie. Varje bokprat måste förberedas ordentligt. Man måste kunna böckerna och hela tiden lära sig nya."
I Tensta samarbetade tre bibliotekarier tätt med skolan och alla klasser i åk 4 fick vara med. Det visade sig utan tvivel att klassbesök med bokprat var ett utmärkt sätt att stimulera barnens läsförmåga och bokintresse. "Om vi kan hjälpa till att ge dem läsglädje så är det en gåva som kan vara hela livet."
Men läsinsatser för barn och ungdomar får inte vara dagsländor. Det stora problemet har länge varit att finna former och resurser för en bestående och kontinuerlig verksamhet för att väcka läslust och läsglädje.
Barns och ungdomars dagliga läsning störtdök under 2010-talet. År 2012 läste 20% i åldern 13-16 år dagligen böcker och tidningar. År 2020 var siffran nere på 7%. Men var finns de långtgående insatserna? När ska biblioteken få de resurser som behövs?
Svaret: ett nytt nationellt superprojekt! På regeringens uppdrag genomför Kulturrådet under 2021-2023, med förhållandevis stora resurser, ett läsfrämjandelyft för personal på de kommunala folkbiblioteken.
"Lyftet" ska bidra till kompetensutveckling inom litteraturförmedling och läsfrämjande, med ett särskilt fokus på barns och ungas läsning. Inledningsvis handlar det förstås om projekt där olika kommuner och regioner söker statsbidrag för utvecklingsarbetet.
Ulla suckar och återgår till att prata böcker med sina glada skolbarn. Kanske sneglar hon litegrann mot den slutredovisning av läsfrämjandelyftet som Kulturdepartementet skall få i mars 2024.
|
|
|
|