Svenska
English

Citatet


"Vr tilltro till den svenska frvaltnings-
modellen r fr stor. Vi blir handlings-
frlamade, vgar inte gra ngot p eget initiativ, bara vntar p order uppifrn."

Carl Michael Bergman i SvD 2/12 2005, efter att ha tagit del av Katastrofkommissionens rapport.

Läs och lyssna


Sverige och tsunamin - granskning och frslag
Huvudrapport frn 2005 rs katastrofkommission (SOU 2005:104)

Exploatera inte tsunamin!
Gran Greider, Dala-Demokraten
2005-12-02

Mer lugn efter mediestormen!
Gran Greider, Metro 2005-12-05

Ta reda på mer


Tsunami
ur Wikipedia, den fria encyklopedin
http://en.wikipedia.org/wiki/
Tsunami#2004_-_Indian_Ocean_tsunami


Arkiv
 
Hard Rain    Nr 5    4 december 2005
Tsunamidebatten - ett lgvattenmrke i svensk inrikespolitik

Att lta enskilda mnniskor lpa gatlopp fr en naturkatastrof p andra sidan jordklotet r helt enkelt fr simpelt. Det r ovrdigt att p detta stt utnyttja mnniskors personliga sorg.
 
Annandag jul den 26 december 2004, kl. 01.58 svensk tid, intrffade det strsta jordskalvet ngonsin. Det mtte 9,3 p Richterskalan. Skalvet utlste en flodvg av bibliskt format som svepte in ver Sydostasiens strnder. 179 237 personer omkom och 37 604 saknas fortfarande. 525 dda svenskar har identifierats, 18 saknas.

"Katastrofen i Sydostasien ledde till fysiskt och psykiskt lidande, ddsfall och andra konsekvenser som det inte stod i ngons makt att frhindra" skriver Katastrofkommissionen i sin slutrapport (s. 255). Kommissionen pekar dock p brister i statsfrvaltningens hantering av situationen och finner att vissa konsekvenser hade kunnat undvikas "med bttre frberedelser och ett mer aktivt agerande". Det direkta resultatet av de ptalade bristerna var en "frsening av olika insatser bde i regionen och hemma i Sverige".

Det strsta problemet var avsaknaden av en fungerande krisledning i regeringskansliet, slog kommissionens ordfrande Johan Hirschfeldt fast i sin presentation den 1 december. Det saknades en adekvat organisation fr insamling, bearbetning och analys av information och rutinerna fr beslutsfattande var inte anpassade fr allvarliga kriser.

  Dessa slutsatser r nog s allvarliga och kommissionens frslag till tgrder r viktiga bidrag till frbttringar. I centrum str frslaget om en krisenhet inom Regeringskansliet med bde strategiska och operativa uppgifter. Att en sdan saknas idag, trots tidigare frlag, har verraskat mnga.

Kommissionen bidrar ocks till att belysa den sorgliga "beslutsmiljn" inom Utrikes-
departementet. Hur skall en medknnande och handlingskraftig mnniska kunna f utlopp fr sitt kunnande om hon mts av uppmaningen att inte bli "hysterisk" nr hon vill gra en extra insats? Hr finns stoff fr en ordentlig upprensning i katastrofens spr.

Den allmnna debatten har frsts, precis
som man kunde vnta sig, gtt ver styr. Statsministern, enskilda statsrd och tjnstemn hngs ut och avgngsropen skallar. Medierna sljer lsnummer p populistiska opinionsunderskningar om vem eller vilka som skall f sparken. Den borgerliga alliansen stojar om avgngar, men mumlar lite fegt i skgget nr det gller misstroende-
omrstning i riksdagen.

Drevet r ter i gng, med argument p samma lga niv som under mnaderna efter katastrofen. Att lta enskilda mnniskor lpa gatlopp fr en naturkatastrof p andra sidan jordklotet r helt enkelt fr simpelt. Det r ovrdigt att p detta stt utnyttja mnniskors personliga sorg. Man skulle nska att berrda politiker tog sig samman fr att tillsammans med alla goda krafter ska frhindra skadeverkningarna av nsta stora katastrof. Fr den kommer